Det känns som dagen innan julafton. Jag är så pirrig att jag håller på att spricka. Allt är packat, jag har fått godkännande av läkare att flyga och nu finns det ingen återvändo. HURRA! Jag kommer hem. Jag tänjer på alla gränser vad gäller vikten på flyget men det blev bara för dyrt att skicka hem. Då lämnar jag hellre grejjer kvar här som någon mer behövande kan ta.
De senaste dagarna har annars varit fyllda med evalueringar. Det har varit riktigt riktigt fint. Lärorikt. Jag inser att jag lärt mig sjukt mycket på sen här resan även om det stundtals har varit tufft. Särskilt har jag lärt mig om att leva utan kalender och ta tillvara på det som bara sker. Mest utmanade har varit att inte haft några fasta rutiner. Jag har insett att kontexten påverkar sinnesjukt mycket och att tålamod och energi är förbrukningsvaror. I efterhand kan jag se att det vore smart att lägga pengar på boende med AC och telefonsamtal till Sverige (inte bara mamma).
Nu ska jag i alla fall hem och det känns underbart. Sätter igång att jobba redan i veckan och håller tummarna för att lungan är med mig.
KRAM
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.