Jag har varit sjuk i feber så många dagar nu att jag flippar. Följande har jag insett under dessa dagar och nätter med feberyra och ofrivilligt avstängd mage.
1. Mammas (och pappas) yrke underlättar mitt liv. Hade inte mamma varit läkare så undrar jag om hon verkligen gömt en påse vätskeersättning i min packning. Om jag inte varit tillräckligt tacksam innan så är jag absolut det nu.
2. Om jag skulle beskriva avundsjuka så skulle jag säga att det känns som en hungrig get ätit sig ur magen, fastnat till häften och med huvudet hängandes utanför kroppen skrikbräker efter mer. Ungefär så kändes det när alla mina vänner var på Whyclef konsert och jag låg hemma. Eller när allas pojkvänner kommer och hälsar på och jag måste äta middag själv.
3. Jag MÅSTE på semester.
Således drar jag norröver i morgon. Till Udaipur som tydligen ska vara Indiens Venedig. Jag tar med mig en liten liten väska med bara det absolut nödvändigaste. Det är ensamsemester. En vecka. Jag ska rida och gå matlagningskurs hade jag tänkt. Vi får se hur det blir med det. Det här är ju trots allt Indien.
