Den här staden vaknar alltid med ett ryck. Jag blir lika förvånad varje gång. Vid halv sju är det mörkt och tyst. Vid sju är det stekande sol och så många ljud att mina öronproppar dunkar ‘naiv turist’ i hörselgången.
Livet har varit lite tungrott de senaste dagarna. Tecknen på att jag fastnat i tankar har inte låtit sig vänta. Om jag inte hällt kokhett tevatten på benen, så har jag snubblat över sovande bebisar på gatan eller tappat tråden i utläggningar om vad-det-nu-var. Det är svårt att tänka i värmen och ännu svårare att få hitta den där extra energin när livet känns som klibbig gröt.
Jag börjar också känna att mitt tålamod vad gäller Indiska män börjar nå sin gräns. I går följde en man efter mig och Amy halv vägs upp till hennes rum innan jag hann se att han hade kuken ute och ville att vi skulle suga av honom. På ren svenska ollade han mig. Det blixtrade framför mina ögon. Kraften överrumplade mig, igen. Jag slog till honom med all min kraft och vrålade “WHAT THE FUCK ARE YOU DOING? GET THE FUCK OUT OF HERE”. Han sprang iväg som en skollad råtta.
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.